Valborg... vaddå?
Varför supa sig full på just valborg? Det är nog den mest idiotiska helgen att dricka på. Det är tusentals andra som gör det samtidigt, och inte alla är de snälla fyllon som ni kanske är.
Hade gärna varit med mina kompisar nu, skrattat och haft roligt. Nyktert roligt. På ett säkert sätt. Inte dra runt på stan och riskera både det ena och det andra. Jag skulle inte lita på mig själv, eller på någon annan. Man förlorar kontrollen när man dricker, och är jag i ett sammanhang där det finns en risk att något kan hända, ja då vill jag ha full kontroll!!
Fast det är rätt skönt att vara hemma, det är avslappnande. Faktiskt så är det ännu skönare när jag vet att tusentals är där ute och redan är alldeles för fulla redan nu. Tystnaden (som egentligen inte är så tyst) känns fridsam. Inte massa adrenalin, eller hoppande omkring (för jag hoppar, det gör jag).
Att sitta här nu, utan krav. Visst valde jag mest av stolthet att inte åka iväg idag, men det känns ändå som om det var mitt beslut. För är man ute där, då måste man vara kul att vara runt, man måste kunna säga någonting roligt, eller någonting intressant. Och idag orkar jag varken vara rolig eller intressant.
Sedan är jag ju inte heller den mest sociala personen, normalt, heller. Jag vill ha min egen tid, sitta på mitt rum, eller var jag nu är, och ta det lungt. Det är härligt. Jag kan vara själv, jag måste inte ha folk runt mig. Jag gillar mig själv, jag gillar mitt eget sällskap. Ibland gillar jag inte mig själv när jag är runt folk, och det är jobbigt.
Så istället för att oroa mig för att polisen ska ta min sprit, eller att jag ska gå fel, eller att festen inte blir av, eller att jag tappar bort min mobil, tar sönder mina glasögon... Jag slipper oroa mig för allt det där, och bara sitta här och vara glad!
Vi grillade middagen. Ytterfilé (typ), potatisklyftor, med tsatsiki och mango(chutney? stavning?) sås. Yummy. Emelie och Stefan kom över, och Elsa med, såklart. Och Johanna är här med Tomas också. Vi har chips, och vi har godis och vi har läsk.
Det här är bra också, det här är toppen. Jag behöver inte supa mig full för att på något sätt passa in, eller för att bevisa mig själv. Det här är jag, jag gillar det så här. Fester är inte alltid för mig, ibland är det kanske kul, men jag vill minnas allt som hänt.
Happy Valborg (eller Walpurgis night som det faktiskt heter på Engelska *viktipetterminen*)
Hade gärna varit med mina kompisar nu, skrattat och haft roligt. Nyktert roligt. På ett säkert sätt. Inte dra runt på stan och riskera både det ena och det andra. Jag skulle inte lita på mig själv, eller på någon annan. Man förlorar kontrollen när man dricker, och är jag i ett sammanhang där det finns en risk att något kan hända, ja då vill jag ha full kontroll!!
Fast det är rätt skönt att vara hemma, det är avslappnande. Faktiskt så är det ännu skönare när jag vet att tusentals är där ute och redan är alldeles för fulla redan nu. Tystnaden (som egentligen inte är så tyst) känns fridsam. Inte massa adrenalin, eller hoppande omkring (för jag hoppar, det gör jag).
Att sitta här nu, utan krav. Visst valde jag mest av stolthet att inte åka iväg idag, men det känns ändå som om det var mitt beslut. För är man ute där, då måste man vara kul att vara runt, man måste kunna säga någonting roligt, eller någonting intressant. Och idag orkar jag varken vara rolig eller intressant.
Sedan är jag ju inte heller den mest sociala personen, normalt, heller. Jag vill ha min egen tid, sitta på mitt rum, eller var jag nu är, och ta det lungt. Det är härligt. Jag kan vara själv, jag måste inte ha folk runt mig. Jag gillar mig själv, jag gillar mitt eget sällskap. Ibland gillar jag inte mig själv när jag är runt folk, och det är jobbigt.
Så istället för att oroa mig för att polisen ska ta min sprit, eller att jag ska gå fel, eller att festen inte blir av, eller att jag tappar bort min mobil, tar sönder mina glasögon... Jag slipper oroa mig för allt det där, och bara sitta här och vara glad!
Vi grillade middagen. Ytterfilé (typ), potatisklyftor, med tsatsiki och mango(chutney? stavning?) sås. Yummy. Emelie och Stefan kom över, och Elsa med, såklart. Och Johanna är här med Tomas också. Vi har chips, och vi har godis och vi har läsk.
Det här är bra också, det här är toppen. Jag behöver inte supa mig full för att på något sätt passa in, eller för att bevisa mig själv. Det här är jag, jag gillar det så här. Fester är inte alltid för mig, ibland är det kanske kul, men jag vill minnas allt som hänt.
Happy Valborg (eller Walpurgis night som det faktiskt heter på Engelska *viktipetterminen*)
Kommentarer
Trackback
