Muffins Tack

Har varit en minst sagt underhållande kväll

Vi såg The Eye, och jag kom fram till att jag hatar "peep-holes", för folk kan hoppa fram då. Speciellt spöken. Sedan var inte filmen speciellt läskig. Om man inte räknar peep-hole-scene.

Men sen såg vi på Monty Python The Meaning of Life, vilket alltid underhåller.

Sen skjusade vi ned Mickis till centrum och träffade på några fulla mini-människor som tydligen tyckte det var skit coolt att hänga nere i centrum. Centrum är den största tönt stämpel för de som hänger där och gör inget. Usch. En liten tjej försökte ragga skjus av oss till andra sida gatan, och blev sur när jag stängde dörren. Stackars arma barn (hehe).

Efter det bar det hemåt. Pias familjs bils växelspak (väldigt många ägare där) hade typ pajat, så hon kunde inte backa. Vi fick knuffa in bilen. Det var jätte konstigt och jag kände mig jätte stark! Mäktig känsla. Sedan var det ju lite nedförsbacke, men tyst.

Pia sa också något roligt, och som var väldigt dumt och skulle varit jätte roligt om vi kom ihåg. Men nu gör jag inte det. Jag brukar säga att mitt minne är en guldfisk, jag har sagt det i flera år.