Lustiga Stockholmare som inte riktigt går att förstå sig på
Stockholmare är lustiga. Det kan jag erkänna.
Gick på 47an idag vid centralen, och självklart var alla ungar från adolf fredriks på bussen, och så var det alla de som jobbar längs dalagatan. Helt galet.
I alla fall står det många där, och alla ska på bussen. Men ingen, med undantag från tre, kunde ställa sig längre bak i bussen, utan alla stod där längst fram och trängdes. Över den gula linjen, det med.
Jag trodde vi Svenskar ville ha vårat avstånd, vårat minst-trettio-centimeter-mellan-oss instinkt. Det är ju därför vi aldrig sätter oss bredvid varandra på bussarna, och försöker undvika det tills det inte går längre. Men så stod de där och trängdes, ändå.
Nu är jag i skolan och har tydligen tryckt något mot mina hals/bröst (vad heter den delen egentligen, för bröst det betyder för mig bara den biten där man faktiskt har... bröst), så nu är jag röd där. Humm.
Snart är det mat. Sandy's för mig! (chicken curry eller tonfisk, det är frågan)
ett stort "VA?!" är min kommentar :D
